Ny plan visar vägen mot en långsiktigt hållbar ekonomi

Sundsvalls kommun behöver minska sina kostnader och genomföra strukturella förändringar för att få en långsiktigt hållbar ekonomi. Den 12 oktober presenterades en rapport om arbetet med kommunens långsiktiga ekonomiska plan för kommunstyrelsen. Rapporten beskriver det ekonomiska läget, konsekvenserna av att sänka kostnaderna i olika verksamheter och områden som kommunen behöver prioritera i det fortsatta arbetet.

Kommunens kostnader har under flera år ökat samtidigt som kommunen har en hög skuldsättning. Mot den bakgrunden har kommundirektören fått i uppdrag att ta fram en långsiktig plan för att få ekonomin i balans. Uppdraget finns också med i kommunens nuvarande mål- och resursplan (MRP). Syftet är att stärka ekonomin för att långsiktigt kunna finansiera välfärd och investeringar.

Kommunstyrelsekontorets bedömning är att den nuvarande kostnadsnivån behöver minska med minst 300 miljoner kronor netto för att kommunen ska nå den nödvändiga resultatnivån. Omställningen ska nå full effekt 2029. Hur stort behovet blir kan förändras beroende på bland annat utvecklingen av skatteintäkter och kostnader.

– Det här handlar inte om en tillfällig besparingsinsats utan om att skapa en ekonomi som håller över tid. Vi behöver använda kommunens resurser så effektivt som möjligt och samtidigt skapa förutsättningar för att kunna möta framtida behov och fortsätta utveckla välfärden, säger Lennart Andersson, kommundirektör.

Förvaltningarna har analyserat möjliga förändringar

Som en del av arbetet har kommunens förvaltningar analyserat sina kostnader och tagit fram beskrivning av förutsättningarna för att sänka kostnaderna inom kommunens olika verksamheter och områden som kommunen behöver prioritera i det fortsatta arbetet.

Som stöd har kostnaderna jämförts med genomsnittliga kostnadsnivåer i andra större kommuner. Jämförelsen har använts för att ta fram riktvärden och för att ge en bild av inom vilka områden kommunens kostnader skiljer sig från andra kommuners. Riktvärdena är inte beslutade besparingskrav, utan har använts som underlag för att analysera möjliga förändringar och deras konsekvenser.

Konsekvenserna spänner från förändrade arbetssätt, bemanning och effektiviseringar till mer omfattande förändringar som kan kräva politiska beslut.

– Vi behöver både minska kostnader och bli bättre på att hålla beslutade budgetar. Samtidigt måste vi arbeta långsiktigt. Det räcker inte att genomföra enskilda besparingar – vi behöver också förändra arbetssätt och säkerställa att de åtgärder vi genomför faktiskt ger den effekt vi behöver, säger Niklas Kallin, ekonomidirektör.

Sju områden prioriteras

Utöver förvaltningarnas arbete pekar rapporten ut sju områden där kommunen behöver arbeta mer samlat: digitalisering och verksamhetsutveckling, interna tjänster, administration genom kontaktcenter, bemanning, lokalanvändning, inköp samt uppföljning av åtgärdsplaner och budgetföljsamhet.

Tanken är att kommunen inte bara ska se på kostnaderna i varje verksamhet för sig, utan också på hur gemensamma resurser kan användas bättre i hela kommunen.

Rapporten är ett underlag för fortsatt arbete

Rapporten som presenterades för kommunstyrelsen den 12 oktober är ett underlag för fortsatt politiskt arbete. De förändringar som beskrivs i rapporten är inte beslutade.

Rapporten blir ett underlag i den kommande majoritetens arbete med mål- och resursplanen (MRP) för 2027–2030. Det är i MRP som de ekonomiska ramarna för respektive nämnd fastställs.

När de ekonomiska ramarna är beslutade fortsätter nämnder och förvaltningar arbetet med att ta fram konkreta planer för hur verksamheterna ska anpassas. Då blir det också tydligare vilka förändringar som kan komma att påverka kommunens olika verksamheter och service.